Konst som förenar i Borås

Svensk Finsk Form

Svensk Finsk Form

KULTUR 2009-05-14 | Uppdaterad 2009-05-15 Borås Tidning

Märkesåret av separationen mellan Sverige och Finland har uppmärksammats på många sätt.

Bland annat har baksidan av den svenska enkronan fått ett nytt motiv, som ska minna om vårt gemensamma förflutna.

På Borås museum väljer man att lyfta fram kulturen.

Elva konstnärer med svensk-finsk bakgrund ställer ut verk som på olika sätt speglar banden över Östersjön. En av dem är Heli Heino som arbetar med form, textil, glas och måleri.

Vad förenar svensk och finsk konst, generellt sett?

– Allmänt tänker man på nordisk renhet. Men jag är inte en sådan konstnär. Jag är absolut inte melankolisk, utan lycklig och glad. I Finland säger man ofta att jag är influerad av Sverige, då menar man det glada! Jag uppfattar svenskar som positiva.

Finns det annars ett melankoliskt drag i finsk kultur?

– Nja, musiken i Finland är mer melankolisk. Det är kanske den finska skogen som gör det.

Har inte den finländska konsten några speciella särdrag?

– Se dig omkring här! Märker du något typiskt finskt?

Eh, jag vet inte…

– Ja, där ser du!

Keramikern Jeanette Hiiri är inne på en liknande linje. Hennes farföräldrar kom till Sverige som flyktingar från Ingermanland. Själv är hon uppvuxen i Borås, men har arbetat flera år i Köpenhamn.

Från det perspektivet ser hon, hellre än det som skiljer, en nordisk sammanflätning av kulturella uttryck.

– Det är mer utmärkande att tala om olika tidsepoker, som 60-tal och 70-tal. Tag exempelvis Alvar Aalto och Arne Jacobsen. Hade man inte vetat vilket land de kom ifrån, hade man inte kunnat skilja dem åt.

Textilkonstnären Päivi Auvinen tycker sig dock kunna spåra en särskild finsk konstnärlig ton.

– Ofta är det enkelheten. Och lugna naturfärger. Men sedan finns alltid en nyans i det hela som livar upp.

Om du blickar mot Sverige?

– Det är Dalarna för mig. Folkligt och färggrant. I Sverige är man mer mån om hantverket också. Jag kommer från Helsingfors och där är det mer design som gäller.

Hur uppfattar du separationsåret 1809?

– Det var väldigt lyckat för Finland. Vi fick en egen identitet. Men förvånansvärt få svenskar tycks känna till historien om det här. Eller är ens intresserade. Jag hoppas att utställningen kan väcka en medvetenhet om våra gamla band. Och vad finländarna har betytt för Borås.

Utställningen ”Svensk finsk form” öppnar den 17 maj och pågår till 6 september.

- Christian Dahlgren BT

http://www.bt.se/kultur/konst-som-forenar-i-boras(1324882).gm

Utställning som bär frukt

Svarta äpplen

Svarta äpplen

TRANEMO 2008-09-11 | Uppdaterad 2008-09-11 Borås Tidning

Galleriet bjuder som vanligt på konst med bredd.

Denna månad kryddad med mustig keramik.

De åttas gäng, medlemmarna i Tranemo konstnärsgrupp, visar akvareller, grafik, olja, smycken, träsniderier och ljud. Den som hänger september månads utställning är Svenljungas bidrag i gruppen Marie-Louise Lindell.

För att ytterligare bredda det som redan är brett har gruppen sedan en tid en gästutställare varje månad. Och denna gång är det Yrjö Häkkinen från Sandared som bidrar.

Han bidrar med rustik keramik. Kavlade och välvda föremål som kommer väl till sin rätt i galleriet.

Galleriet har som vanligt öppet under helgerna. Men vill ni ha ett smakprov under veckorna så ta en titt på Yrjös mäktiga äpplen i skyltfönstret

- Magnus Josefsson

http://www.bt.se/nyheter/tranemo/utstallning-som-bar-frukt(846865).gm#articleimage-popup

Han är fascinerad av korpar


Yrjö Häkkinen

Yrjö Häkkinen

I FOKUS 2007-10-26 | Uppdaterad 2007-12-21 Borås Tidning

Konst får gärna vara lite irriterande – på ett tankeväckande sätt. Det tycker keramikern Yrjö Häkkinen, som laddar för en helt ny fas i sitt skapande.

Tanken om den irriterande konsten har Yrjö Häkkinen snappat upp av österrikaren Rudolf Steiner, som förutom att vara antroposof även var konstnär.

- Rudolf Steiner talade också vid något tillfälle om att det skall vara lite rörigt, nästan så att man blir förbannad, för att få fart på kreativiteten.

Medan han kokar kaffe, i kaffepannan med en hinna av kaffe på insidan, säger Yrjö Häkkinen att han tagit till sig båda de steinerska tankarna och att det är därför det är lite rörigt i hans ateljé på Lilla Brännerigatan. Men det kreativa kaoset är inte fullt så kaotiskt som han ger sken av.

En annan tanke som Yrjö Häkkinen omfattar är att man ibland måste rensa sitt bord helt för att starta på nytt. Just nu håller han på att färdigställa en hel del beställda verk, för att kunna gå in i ett nytt uttryckssätt inom keramikkonsten.

- Tanken är att utgå från korpfåglar. De är lite skrämmande samtidigt som de är vackra. Ämnena är tunga för jag ser alla besvärligheter i världen.

Yrjö Häkkinen är fascinerad av korpar.

- De är elaka, som människor kan vara, men de rensar i skiten. Jag ser en koppling mellan fåglarnas agerande och hela världsbilden.

Han säger att alla beställningar inte är hela förklaringen till att han inte kommit igång med korparna på allvar.

- När jag hittar rätt kommer jag att satsa för fullt. Det skall bli vackert och tilltalande samtidigt som det är otäckt.

Han är inte så förtjust i den politiska konsten, som är skrämmande på ett väldigt realistiskt sätt. Funderingarna kring vad vi gör med vår värld får hellre bli lite vackra.

Han har hållit på med keramik nästan hela livet.

- Man är lite självplågare som sysslar med detta. Du kan aldrig vara säker på att du gör ett fullkomligt jobb. Varje gång du tror att du är fantastisk sparkar naturen till dig. Det kan vara en glasyr som går åt pipan eller något annat.

Svårare saker

Speciellt kan det inträffa då Yrjö Häkkinen jobbar inför en utställning. Då vill han ofta göra lite svårare saker.

- På utställningar vill man inte se tolv muggar. Det skall vara lite utmanande.

Yrjö Häkkinen har blivit känd för sina keramikäpplen och flätade föremål. Han kommer inte att släppa dem helt, men längtar efter ett annat uttryckssätt kopplat till korparna.

Yrjö Häkkinens konstnärskap är på sätt och vis en revansch för barndomen. Han är född i Finland av ingermanländska föräldrar och har äldre systrar födda i den del som sedan blev sovjetisk. Familjen flyttade till Sverige där en bror föddes.

- Jag började första klass i Norrbyskolan där jag blev mobbad. En lärare var elak för att jag inte kunde svenska och då blev det på något sätt tillåtet för eleverna att också vara elaka. På Engelbrektsskolan blev det lugnare, men jag bar med mig känslan från de första åren. Jag tror att beslutet att bli konstnär togs för att visa mig själv, snarare än mobbarna, att jag var någon att räkna med.

Inga problem med recensenter

Trots revanschlusten har han inga problem med recensenter.

- Jag påverkas inte av att bli totalt nedskriven om bara recensenten är konsekvent. Dessutom kan jag få fler besökare efter en negativ recension.

Efter folkhögskola i Södertälje sökte Yrjö Häkkinen till Capellagården.

- Jag skulle inte bli keramiker, utan ta gesällen och bli slöjdlärare. Till en början kom jag in på sommarkursen i trä. Men så var jag och tittade på en lärare i keramik som höll på att dekorera ett fat och blev fångad. Jag var där varje dag i en vecka.

Efter att ha fått reda på vad keramikläraren räknade med att få betalt för arbetet körde han lastbil i ett år.

- Men sedan kom jag tillbaka till Capellagården och gick keramikkursen för Eva Englund, som senare blev känd som glaskonstnär.

Då Yrjö Häkkinen var ung drömde han om att bli den nya Hamada (en japansk keramiker), men idag ser han att den tekniken inte är tillämpbar på honom själv.

- Visst har allt österländskt varit inne de senaste åren, men den svenska konsten bottnar ändå i vår kultur. Det går mode i allt. Människor apar efter.

På senare tid har han plockat fram en gammal gjutform som han gjorde till en kurs med några damer som sydde dockor. De små dockansiktena har använts till att visa elever vid Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn det negativa med tatueringar där de inte kan döljas.

- De fick tatuera dockansiktena för att se hur illa det ser ut med tatueringar ovanför halslinjen.

Ingen motståndare

Han är inte motståndare till tatueringar i allmänhet, men i ansiktet, på halsen eller på händerna är det omöjligt att bli av med dem utan fula ärr som alltid syns.

Yrjö Häkkinen jobbar extra som bildlärare på Tingsholmsgymnasiet sedan många år. Han hade en tjänst tills det kom krav att alla lärare skulle vara behöriga.

- Många undrar hur jag orkar ha kurser och undervisa i skolan, men det är en viktig del av livet. Jag skulle inte kunna jobba bara för mig själv i min verkstad. Att jag inspireras av eleverna är fel uttryck, eftersom jag inte tar efter deras arbetssätt, men det kan vara stimulerande att hitta lösningar då de kör fast.

Det finns bara en sak han inte hittat en lösning på – att förklara hur man hittar centrum då man drejar.

- Man vet inte vad man letar efter förrän man hittar det. Det är inget man kan förklara, utan var och en måste känna det och hitta det själv.

http://www.bt.se/familj/i_fokus/han-ar-fascinerad-av-korpar(390646).gm

Svensk Finsk Form

Äpplen“Kan dessvärre inte säga att jag kommer ihåg flytten från Finland. Vi var väl tvingade att flytta eller fly av politiska skäl och då till Sverige. Om jag har fattat det rätt, skulle vi tillbaka till Sovjet. Nu blev det Sverige och Grythyttan.

När minnet kommer igång är det naturligtvis från Grythyttan. Lantbruket som föräldrarna brukade var väl någon form av arrende. Hur som helst var förmodligen inte jordbruket en lämplig satsning eftersom vi flyttade till Borås. Jag vet att jag var ledsen för det. Fick inte ta med mig min hemgjorda traktor, aj aj.

I Borås började jag skolan, det var allt annat an bra. Första dagen jag kom till skolan hade jag fått ta på mig någons herrskor. Tänk, att komma med så stora skor och alla kollade in mig. Förklaring var att jag hade sådan skoskav från resan, kunde inte ha andra skor, kunde inte svenska heller. Detta viste naturligtvis inte dom andra eleverna. Jag var väldigt påpassad vilket gjorde att jag praktiserade slagsmål flera gånger i veckan de första åren.

Mina 3 år på Norrbyskolan förflöt på detta vis. Kvarsittning första året, sedan flytten till Engelbrektskolan. Skoltiden gick inte så bra förutom i de praktiska ämnena. Jag ar ordblind, ett begrepp som inte många kände till på den tiden. Att läsa och skriva var lite knepigt men i praktiska ämnena blev jag bra. Kan faktiskt se att samband i mitt yrkesval. Jag har varit keramiker i nästan hela mitt yrkesamma liv.”

- Yrjö Häkkinen

Utdrag från katalogen Svensk Finsk Form producerad i samband med utställningen med samma namn, 17 maj – 6 Sep 2009 på Borås Museum – där elva konstnärer med svensk-finsk bakgrund ställer ut verk som på olika sätt speglar banden över Östersjön.

http://www.boras.se/kultur/borasmuseum/aktuellautstallningar.4.633e5e10039748abd7fff60573.html